Ibland blir man bara så glad..

Igår fick jag se när Ari och Jack lekte (eller eg Ari lekte med Jack). Ari är så oerhört snäll och fin mot Jack, trots att Jack är ganska hårdhänt, ofta, även om Jack faktiskt verkar ha blivit mer snäll på sistone, svårt att veta, men ser mer klappande än ryckande i öron mm numera )

Idag hade vi besök av en gammal gymnasiekompis och hennes söner, 8 och 10 år gamla. Speciellt den yngre var väldigt intresserad av hundarna och han och Ari lekte bra, mkt kamp och springande genom huset;-) Wille var inte så road och tyckte att det var rätt jobbigt som vanligt (även om han tiggde klappar hela tiden…). Då slogs jag över hur lyckligt lottad jag är, som har en hund som gillar barn, andra hundar och människor överlag.

Hur smidigt är det inte egentligen Han är ju faktiskt bara 4 år och jag har ganska höga krav, och tycker att vi inte kommit så långt;-) Nä, nu ska vi ta tag i fokusproblemen på rally/lydnad/appell (dvs allt utom agility) och kanske starta lydnadsklass 1 snart. Det enda vi måste träna speciellt är läggande och stående under gång pga risken för sammanbladning, i övrigt så känns Ari extremt stabil, om jag får till fokuset så klart, det är det som det hänger på! Gissar att det eg är fokusproblemet i andra sporter som gör att jag inte är helt nöjd och mitt kontrollbehov ogillar starkt att jag inte haft en lösning på det.

Min läxa är att uppskatta min hund mer för det han kan och är, än för det som inte fungerar, för det är ändå så lite..

Nu börjar saker och ting falla på plats..

I helgen har vi varit och tävlat på Sigtuna Märsta BK. Började i torsdags med rallylydnad. Hade efter många om och men faktiskt anmält. Har tränat 3 ggr totalt sen anmälan (tappade ju sugen rejält efter tävlingen i februari så rally har inte varit prioriterat om man säger så..). Men hade ju ett resultat kvar i nybörjarklass och har ju haft som mål att få till uppflyttning nu i vår.. Har ju aldrig haft några stora mål med rallyn, men det är ju kul att tävla..

I veckan testade jag med att bara använda kamp med ”petflaska-i-bernts-storstrumpa”. Detta gick över förväntan, fokus fanns där och allt tjafs var borta! Använde denna belöning och uppvärmning i torsdags och då fick jag till den där attityden där han faktiskt anstränger sig, vilket kändes fantastiskt! Var oerhört nöjd. Men då jag bedömde att vi hade en hel del missar så åkte vi hem, skulle ju ändå tillbaka dagen efter.. (hela familjen var på plats). Blev ganska förvånad när Lena ringde och berättade att vi kommit 2a med 94 poäng. Bra början på helgen! Så en liten parentes är alltså att Ari har fått sin första titel RLND N (tror man skriver så..)

På fredagen började den ”riktiga” tävlingen dvs. agilityn (sorry, men rally är liksom underordnat..). Agilityloppet blev en disk på samma sväng ur slalom som i Söderköping (klantigt). Ropade ”fram” när vi skulle svänga vänster (gjorde vänsterslalom) och då flög han som en kanon mot däcket som lätt stog över 7 meter bort. Kul att jag har ett bra släppkommando för upplopp numera, men bättre när jag lär mig att inte använda det på fel ställe Kontaktfälten och farten var det inget fel på.

Hopploppet är nog det bästa loppet vi någonsin gjort, inte perfekt, fortfarande finns det gott om saker att jobba på, men känslan att vi är ett team har kommit och Ari visar verkligen att han tycker det är kul och vågar ta för sig. Valde handlingsalternativ på två ställen som få hade. Fick till oerhört fina linjer, Ari tog verkligen i och det var bra ös! Tyvärr hade jag inte samma tur när jag tänkte i slutet och vi diskade oss när han flöt ut (pga farten) och missade 3:e hindret från slutet. Detta lopp kommer jag minnas länge, vilken härlig känsla!

Rapport sen sist..

Tävlingen i Oxelösund resulterade i tre disk. Speciellt agilityklassen riktigt snöpligt i slutet. Hoppklasserna föll det på hur osynkade vi är. Ari har förstått detta med släpp och det var mkt riktigt det som ställde till det. I första loppet var det slalom från raka, rakt in i första porten (vänsterslalom), Ari är inte tillräckligt start för att klara ingången i full fart, försökte hjälpa, men han tog min hjälp på fel sätt och tog ett hopphinder istället.. resten av loppet var riktigt, riktigt bra och vi gjorde handlingsgrejer jag inte trodde vi kunde, jättekul.

Andra hoppklassen tog han den bortre istället för den närmare tunneln, det syns inte på filmen vad som händer, men han sög duktigt framåt och jag var nog för sen och då blev svängen för sen, ja och disk;-)

Agilityklassen diskade vi oss efter A-hindret när vi skulle ta det första av ett 4 hinder långt staket. Ari drog nämligen mot mål (belöningslådan).. tog hindret fel på vägen tillbaka (han stack bara några meter), tror att jag blev lite för passiv (hade lite svårt att hänga med), men surt, jag som ansett att staket är något vi kan..

Igår åkte jag och Pernilla till Söderköping, det blev en härlig dag (min första hela barnlediga dag sen Jack kom, härligt..). Tyvärr blev resultaten inte lika härliga. Med bara 5 mediumlag så var det vinna eller försvinna som gällde för SM-pinne. Laget kom runt med 5 fel i första, då kom man 4 av 5.. Sen disk i andra. Ari diskade sig i båda våra lopp. Hopploppet i slutet, fel timing av mig, jag var för tidig (iofs omväxling mot för sen..) i ett staket (igen, staket..) och i agilityloppet hände mkt. Ari var överladdad och så fokuserad på mig att han ramlade av nerfarten mot mig, hade ju diskat honom om det var individuellt, men så gör man inte i lag.. man ska inte vara så ofokuserad att man ramlar.. jättefina vägar och riktigt bra tryck (bara ääälskar hans driv i slalom nu!), men kraschen var ett faktum när jag visar vänster efter slalom och ropar fram, Ari sätter då fart rakt fram mot A-hindret, under mina fötter, jag stöp som en fura och trampade på honom, pep gjorde han, men känner honom, hade det vart någon fara så hade han varit blockhalt.. vi fick väl en 5a till på vägran där, men ok. Tror han var ur fokus, full fart ut på vippen och ner, han insåg nog aldrig att det var vippen, den har inte varit med på någon tävling sen kista i januari. Domaren dömde hursom helst vägran (förstår inte) och vi blev diskade pga det då vi körde vidare. stoppade honom på Aet i 2+2 som kompensation (gick tillbaka) och bar ut honom (han var sjövild så enda sättet för mig att ha koll…).

Summan är att jag är otroligt missnöjd med vår prestation igår, även om det finns förklaringar till vad som hände. Kul att han fått släpp och att våra vägar blir bra när jag kör på, MEN fått kvitto på att jag inte kan hantera honom riktigt och undervärderar hans full-fart-fram, det går inte att styra lika lätt som tidigare. Mkt banträning står nu på schemat! Kontaktfälten är jag faktiskt inte så oroad för eg, men har ju räknat med att han skulle få ett bakslag när han fått släpp och det kan mkt väl vara nu..

Nu ska laddas om, på torsdag rallytävling och fredag klass 3 agility i Märsta!

Nya tag

Har inte bloggat på ett tag. Det blev ju ingen tävling på lördagen den sista agilitylagtävlingen, det var för mkt snö(!). Pga detta försvann lagets möjligheter att SM kvala och vi startade inte i lervällingen på söndagen. Det blev en ledig helg istället för utetävlingspremiär, kan säga att det var lite deppigt.

Nu är det ny SM-period och nya tag. Jag och Ari är nya medlemmar i laget ”Hope & Glory”, som ju verkligen lyckats bra med bla. ett SM silver. Lite nervöst känns det att gå in och försöka ersätta ett duktigt och säkert ekipage, men självklart kul också. En av Aris halvbröder på mamma sidan, Yogi, är en av medlemmarna, lite kul.

Annars rullar dagarna (och Jack) på. Jack rullar fortfarande, även om krypet börjar komma närmare, en ny favorit variant på rullandet är numera gåstolen han kanske blir rallyförare, vem vet.

Har tillsammans med Pernilla dragit igång en ny agility kurs (nybörjare) med hela 12 deltagare, men då vi delare gruppen i två när vi gör övningar så får man mer tid per ekipage än enligt det vanliga upplägget vi haft med 8 deltagare. Att vara två är verkligen en fördel, man slipper känna stressen av att inte räcka till, två är liksom dubbelt så många som en Sen att jag håller kursen med Pernilla gör det ju ännu roligare, vi tänker ganska lika och kompletterar varandra i hundkunskap och teknik, tycker jag själv lär mig mkt nytt på det viset, vilket alltid är trevligt!

Ari fick vara visningshund igår på slalom, men det fick Pernilla visa.

Efter en tema kurs i slalom för Anna-Karin Åkerblom för en massa år sen, som för mig och Wille blev en ”inte-visa-med-handen” temakurs så kan jag verkligen inte visa i slalom. Har för mig att hon i stort sett fick binda fast min arm vid kroppen för att jag inte skulle visa med handen, hon hade teorin att Wille kunde ändå, och det stämde ju, sen att få min arm att inte själv ta kommando och visa, var en svår nöt att knäcka, hört talas om kroppsminne? hehe

Har varit hos veterinären med hundarna.

Båda hundarna har fått lämna blod till ett leg perthes forskningsprojekt i Finland. Båda mina hundar kommer ifrån kullar med syskon som blivit diagnostiserade med leg perthes, lite intressant med tanke på att det i stort sett inte finns på mellanpudel, och Ari och Wille är inte släkt. Ari blev vaccinerad samtidigt och Wille fick visa upp sitt öra med de två tumörerna. Den stora sitter så illa till att man inte tar bort den om man inte måste och iom detta så kommer vi inte att göra något, han mår inte bra och vi får se hur länge det håller.

Han haltar ju till och från och får inte gå lös med andra hundar då han är oberäknelig samt att han blivit extremt stressad. Till det positiva är att han gärna springer och leker hemma, och så länge han verkar glad så..

Har bokat hotell för oxelösunds tävlingen den 5 maj, vår första individuella agility tävling sen kista mässan, ska bli kul. Måste förresten träna lite rallylydnad, har ju anmält en start i Sigtuna-Märsta i maj, kunde inte låta bli, vill ju att Ari ska få ett diplom ju.. Annars ligger all lydnad, appellspår och rallylydnadsträning nere. Ari funkar bäst om man tränar ett par korta pass i veckan, tränar man mer tappar han tryck och fokus, lite trist nu när jag verkligen har tid att träna, menmen man får anpassa sig till hunden om man ska lyckas och agilityn har ju fått ligga nere så länge mer eller mindre, i år vill vi ju SM kvala helst i både lag och individuellt och ett par cert skulle ju inte sitta fel heller

Kul att det snöar inför utomhuspremiären…

Imorgon är det lagtävlingar på gamla hemmaklubben. Just nu kommer snöblandat regn, tidigare idag har det regnat, det lär bli rejält lerigt i helgen, har packat både nyförvärven mud claws och fotbollsskorna, lär krävas rejäla dobbar för att inte halka.

Hoppas på många fina resultat, helst tre sm-pinnar, det är vad Tös Hundapotek behöver för att sm kvala;-)

Våren är här – agilityhindren är hemma på klubben!

I söndags hade vi sista träningspasset i ridhuset (efter träningen fick hindren åka ”hem”), vi körde på två kombinationer, varav en längre och mer handlingövning på ca 15 hinder, detta är en längd på kombination som verkar passa Ari bra, han hade bra tryck. Hade en sekvens som jag inte, trots mkt tragglande, lyckades få till så bra med den lösning som borde passa bäst för bäst väg/tid, sparade den i tanken för att träna vidare.

I veckan var jag och Pernilla på utomhustränings premiär på klubben. Vi byggde upp sekvensen jag inte lyckats med riktigt några dagar tidigare. Vill väl inte påstå att jag lyckades få till det hela helt, men bättre blev det iaf (är inte helt säker på att Pernilla håller med men hon lär fortsätta att piska mig tills det sitter…). Det kommer att lösa sig, men måste träna så mkt att den här typen av rörelser sätter sig i muskelminnet om det ska bli riktigt bra.

Tyvärr kände jag en viss besvikelse på hur snabbt Ari tröttnar, har ju varit så oerhört nöjd med honom efter lagtävlingarna i mars, trycket har kommit och vi är mer samspelta. Men träning är något annat. Denna sekvens som blev 5 hinder med slalom, var nog helt enkelt för kort för att han ska tycka det är roligt och värt att anstränga sig lite extra. Vill jag träna teknik och handling får det sättas in i längre kombinationer med en hel del flyt för att herrn ska tycka det är kul. Farten dör efter bara några repetitioner när vi tränar på bara några få hinder och då är det ingen idé att köra vidare eg, eftersom allt ändras när det går långsammare och Ari följer minsta vink från mig (då viker han inte långt från köttbullarna om man säger så..). Sen är det inte speciellt kul att köra agility med en segpropp, speciellt inte när man vet att hunden gärna springer på tävling.

Detta är verkligen lite trist då jag verkligen gillar att nöta detaljer. Men vill jag göra det så verkar det som att jag antingen får springa utan hund eller tigga mig till att få låna en hund som tycker det är kul att nöta lite.

Fick låna Pernillas dvärgpudel Ture några varv, det är en liten gobit som var så oerhört förlåtande mot (iaf min) taffliga handling och villigt lät sig matas med köttbullar, vi hade riktigt kul tillsammans (han gillade köttbullarna haha). Pernillas och mina träningar blir alltid ganska omväxlande då det är totalt 4 hundar av olika storlek, ålder och kunskapsnivå som ska tränas, är oerhört tacksam för det, då min egen träning med Ari inte håller på så länge och det ju är så kul att träna.

Härlig helg i Askersund

I fredags hade Bernt tagit ledigt. Vi åkte tidigt på eftermiddagen mot Askersund och kunde checka in på Best Western Norra Vättern efter ett par timmar. Vi hade båda hundarna med oss, Wille vågar jag inte lämna bort nu, då han inte mår bra varken fysiskt eller psykiskt (rejäl stress). Vi fick en fint rum och åt en jättegod middag på hotellet, sen blev det lite Lets Dance tittande.

Då hotellet låg så nära tävlingsplatsen (en knapp km), så åkte jag dit själv på morgonen. Jack, Bernt och Wille hängde på hotellet och kollade på tv fram till det var dags för utcheckning, en lösning som vi alla var väldigt nöjda med

Tävlingen gick av stapeln i ett nytt fint ridhus, superfräscht, inget direkt damm (för att vara ridhus), bra läktare, bra underlag, bra upplägg, ja kan faktiskt inte komma på något jag inte gillade (mer än vädret då, men det kan man knappast anklaga arrangören för…).

Vi skulle starta totalt fyra klasser med vårt lag (TÖS Hundapotek). Första agilityklassen var jag lite orolig för hur jag skulle lösa framförallt slalomingången. Men det blev Aris bästa lopp under dagen med en riktigt bra tid och nolla. Kände att jag var hur lugn som helst, tryckte inte på honom utan tog det lugnt och det räckte gott. Vi kom tvåa och bärgade hem lagets andra SM pinne på 4 starter. Lopp två som var hopp, var jag lite stressad när jag körde och tyckte inte det kändes bra, men tiden var riktigt konkurrenskraftig och ännu en nolla. Laget kom tvåa igen, och bärgade tredje sm pinnen, dvs halvägs till SM!

Var supernöjd med Ari som kändes fin, följsam och på. Ska bli kul att se filmerna på dessa två lopp. Snälla Ullis pappa filmade alla lopp och hon har lovat att lägga upp dem så att vi kan kika.

Lopp 3 (agilityklass) var en lite klurig bana, men som jag verkligen gillade. Tyvärr var nog Ari lite trött (det brukar visa sig på att han strular i starten och inte vill sitta innan han rest sig och skakat sig ett par ggr) något som får mig ur fokus. Starten var ett staket och jag släppte honom m blicken och drog honom förbi hinder två, det blev en disk som jag var till 100% ansvarig för. Resten av laget gjorde det bättre och vi kom 3a. tyvärr enda klassen på dagen med bara 2 sm pinnar, detta pga att två av lagen helt plötsligt bara startade med 2 ekipage och inte räknades, lite surt. Sista hopploppet var Ari supertrött och fick spel, var på väg mot rätt tunnelingång, tvärvänder och går in i fel=disk. Sen for han runt som en dåre, snacka om överslag. Linda och Lotta diskade sig också så laget fick sin första disk, någon gång ska vara den första

Om två veckor går sista tävlingen av stapeln. Laget behöver tre smpinnar, det är fyra starter, en utmaning att lyckas med, men vi är taggade och det KAN gå!!